
Jag satt häromdagen och reflekterade över livet...
Vi alla har vuxenansvar med allt vad det innebär som måste göras men mitt hjärta skriker för det får inte tillräckligt med plats. Min hjärna går på högvarv hela tiden då jag vill ha ut mer av mitt liv men sitter fast på nåt sätt.
Jag har växt upp i en dysfunktionell familj som lärde mig att man måste jobba hårt för kärlek. Att som barn aldrig kunna känna sig tillräcklig eller att få känna lugnet nån gång. Att få vara det barn man faktiskt var...
Att känna sig älskad på riktigt.
Jag har behövt ta ansvar för alla runt omkring mig och det har jag gjort utan att begära nåt tillbaka för sån e jag.
Jag har ett stort hjärta och älskat mer på nåt sätt för varje gång nån sårat mig.
Jag har bearbetat mina trauman i vuxen ålder men litar inte på någon så bördan inom mig har blivit allt för stor.
Det känns som att jag bär hela världens problem på mina axlar, mitt nervsystem är så rubbat att jag hela tiden är i överlevnadsläge.
Att alltid vara beredd på nästa slag...det gör ont i mig när jag tänker på det. Jag har alltid tyckt om att skriva för det är en "ventilation" för mig när ingen annan lyssnar.
Det var en av anledningarna till att jag startade denna blogg, nu har jag inte varit här på ett tag men hoppas på att få orken att fortsätta med det för det ger mig glädje.
När jag bröt min nacke för ca 2 år sen så visade många i min omgivning hur lite de brydde sig och det var tuffa läxor att få men jag lyckades ändå hitta min styrka att fortsätta med Guds hjälp och det är jag evigt tacksam för.
Just nu sitter jag i en situation då jag hamnat i kläm i vårt sk trygga sjukvårdssystem. Där jag är lämnad utan nån som helst hjälp och jag har 2 veckor på mig att hitta ett boende för att undvika hemlöshet trots att jag har gjort allt rätt. Det är fan under all kritik.
Men trots det så har jag aldrig känt mig så lugn i allt ändå...en magisk känsla ändå för jag har lärt mig att leva i nuet och uppskatta det jag har varje dag i allt jag gör.
Med det sagt vill jag dela ett citat från vår käre Moder Teresa som jag tycker är spot on.
"God has not called me to be successful, God has called me to be faithful"
Önskar er alla en magisk dag❣️
Piece, love and light 💫
Lägg till kommentar
Kommentarer