Vaknade alldeles för tidigt denna söndag...tröttheten gör sig påmind men påverkar inte humöret... Jag är van att sova för lite men tacksamheten och glädjen till livet är större och väljer att vara i det mindsetet. Jag har mycket i huvudet just nu och jag fastnade lite i tankarna när det gäller givande och tagande i livet...
Oavsett relation så behöver det ju delas lika för att fungera.
Och ibland gör det inte det, har man en sämre dag så täcker den andre parten upp med mer balans och vice versa för att hjälpa varandra. Jag har alltid varit en person som har gett för mycket hela
tiden i alla olika relationer jag haft och konsekvensen av det är att jag blivit tagen för given.
Jag har alltid jobbat för hårt på mina jobb vilket har gjort mig utbränd flertalet ggr, i mina relationer med vänner och ex partners har jag alltid varit den som styrt upp att träffas, den som varit driven och älskat stort. Jag har varit naiv helt klart.
Jag tror stenhårt på att ger du kärlek så får du kärlek tillbaka och det är ju något som är magiskt att få i livet.
Förra året visade mig en helt annan verklighet och det i sig tvingade mig att gå långt in i mig själv och förstå mitt eget värde.
Denna utmaning vände upp och ner på allt inom mig, jag har aldrig känt mig så trasig och sviken och det kändes som att jag aldrig skulle komma ut ur mörkret som fanns. Men jag klarade det, helt själv.
De människor som jag hade i mitt liv då kommer aldrig att vara en del av mitt liv igen, för jag är värd så mycket mer.
Avslutar med ett citat som är spot on.
"It's not who you are that holds you back, It's who you
think you're not"
Piece, love and light ✨️
Lägg till kommentar
Kommentarer